jag är hellre blind än ser mitt liv utan dig

 
första advent!! och jag har fortfarande inte tänt första ljuset i ljusstaken?? fy. helgen liter mot sitt slut och jag har nyss upptäckt florence valentin. himla jäkla bra så det är vad som spelas ikväll!! har överlevt ännu en jobbhelg med för tidiga mornar, denna gång har däremot (tragiskt nog) vintermörkret tagit över ännu lite mer, vilket resulterade i att jag åkt hemifrån och kommit hem i mörker. jaha. så mycket för ljusa helgpromenader. men äsch, hinner ju med promenader på vardagar nuförtiden.
 
gick in på gina efter avslutat jobbpass och fick med mig ett par jeans som sitter som ett smack! de var mer än ekonomivänliga också vilket ger dom extra pluspoäng!! så nu kommer jag flitigt gå runt i blåa jeans. festligt värre. nu ska jag äta pepparkakor och se ett avsnitt av the originals.

comfy

 
 
 
 
 
ett litet något från några dagar sedan. klippte lite i andra benet av mina gamla jeans och inveg nya jackan (som egentligen är en tidig höst eller vårjacka, menmen vill man va fin får man lida pin?). hängde runt i de skor jag bor i nuförtiden. LÄTT årets bästa köp, rekommenderas!!!

något kanske lite för naket & ärligt

Herregud, då var jag här igen. Satt nyss och försökte reflektera lite över vad som egentligen hänt de senaste veckorna/månaderna men inte direkt kommit fram till något då det mesta känns som någon slags grå tjock dimma med några små inslag av ljusa färger? hur någon ska förstå detta vet jag inte, men ni kanske är smartare än jag tror. Iaf; har varit med om en del skit som varit svårt att hantera på riktigt den senaste tiden vilket gjort att jag hittat andra sätt att fly från det, vilket inte blev så himla bra i slutändan. Men efter denna helg känns faktiskt allt lite lättare och någonstans mitt i alla tårar efter ett stänk alkohol för mkt fann jag en inspiration. det är fan inte lätt att vara 19 år och känna sig så himla svår och grå hela tiden, men jag tänker att det är okej. Det är okej att känna sig allra sämst i hela jävla världen ibland. för då vet man att det bara kan bli bättre. Jag menar, man kan ju aldrig vara sämre än sämst? Right? så i ett hav av tårar och en rymd av mörka förbjudna tankar finns det nu ett ljus och jag känner att jag är påväg uppåt. Och det är vad jag vill dela med mig av här. alla mår skit ibland och det är helt. otroligt. okej. Så jag har sagt okej till mig själv ett tag. och det gjorde det så mycket bättre såhär i slutändan. Trots att jag skäms över alla tårar i lördags, tänker jag på stunden av lättnad efter. för trots att kvällen drog med sig ett av de värsta minnena, drog det även med ett av de absolut finaste.
 
så tack fina ni för i lördags.
 
och speciellt tack till dig bianca för vad i hela helvete skulle jag göra utan dig

RSS 2.0